Team Silverlee

Hej! Välkomna tillbaka till min blogg!

 

Nu är det så... Att jag har hoppat av skolan.

Jag vet att det kanske inte var det bästa valet. Men jag har också bestämt mig för att börja jobba:

"Min kompis Regina hörde av sig. Tydligen var det en öppning i en ridklubb. Jag bestämde mig att gå med i den. Efter att jag fyllt i anmälningsblanketten så var jag med. Alla var väldigt vänliga mot mig, och öppnade. Men det kändes ändå som de dålde något. Jag bestämde mig att inte fokusera så värst mycket på det, utan fortsatte med utbildningen av Colorado, det nyaste tillskåttet i Silverlee familjen. Det gick positivt framåt och hingsten var mycket villig att lära sig mer. Han är helt klart det finaste fullbloden jag någonsin sett. Med sina oregelbundna vita fläckar över sin bruna kropp med långa kraftiga ben och smäcker kropp är han underbar. Och inte nog med det, utan han är otroligt snabb. En perfekt treåring helt enkelt! Han har ett mycket speciellt ursprung, och steg. Han är ingen vanlig galopphäst, utan när han ökar farten, länger han även steget. Detta har man bara sett på Secreteriat, världens bästa galopphäst. Han står i mitt stall tillsammans med Colorado och är båda underbara. 

Colorado kommer från staten Colorado i U.S.A. Han kan möjligtvis vara en mustang också, då hans mamma rymde till en mustangflock där han föddes. Det fanns då två brunvita föl, men uppfödarna tog med mamman och fölet som diade. Men det finns inget bevis på att det var rätt föl. Han har startat i Svenskt Derby, och på galoppbanan i Kentucky. 

 

Men det var inte honom jag ville prata om.

 

Utan Galaxy. Galaxy är en 7:årig valack, men varit misshandlad tidigare. Han kom till klubben. Ingen visste hur man skulle ta hand om honom, eller göra av honom. För det mesta stod han ensam i boxen i det tomma stallet. För rädd för att hälsa på människor, men för aggresiv för att umgås med andra hästar. Jag var övertygad att det fanns något jag skulle kunna göra för att hjälpa honom. Varje dag, när ingen såg, smög jag ner till honom i boxen och matade honom med morötter. Sakteligen började han finna förtroende i mig. Han började komma fram, och nosa på mig. Jag tror inte ni kunde förstå hur lycklig jag var den gången jag hörde hans gälla gnäggning när han hörde mina fotsteg mot stengolvet. Hans lilla huvud stack fram över boxdörren. Han nosade på min hand och buffade i mina fickor. Det var sent på kvällen och stallet stod tomt. Hela gården var som ödelagd. Jag öppnade dörren till sadeldörren. Den var tung, och knarrade något ovanligt högt när jag drog upp dörren. Jag tände den ljussvaga lampan i taket och gick rakt in. Rakt till det lilla skåpet jag förberret. Skåpet till Galaxy. För första gången någonsin låste jag upp låset. För första gången öppnade jag skåpdörren. Och för första gången någonsin tog jag ut grimman och halade upp den på axeln. Den blåa grimman skulle passa bra mot hans rödbruna päls.Jag gick till boxen. Öppnade den. Galaxy tvekade när han fick syn på grimman. Jag pratade med honom. Fick grimman rätt på plats. Kopplade på grimskaftet och ledde ut honom. Besluten om att ingen såg, greppade jag ett ännu stadigare tag i grimskaftet och gick före. Vi gick rätt så längt. Ända tills det började spöregna. Till min stora fruktan insåg jag plötsligt att jag inte kände igen mig. Vattnet började snart läcka ner igenom mina skor och det började kännas tugnt att gå. Ändå så fortsatte jag. Jag hade bara en tanke. Jag behövde hitta ett skydd. Vi gick i minst en timme till i regnet innan jag skymtade ett skyl. Jag kämpade ett bra tag med dörren innan jag fick upp den. En doft av instängt slog emot mig. Luften kändes tjock. Det fanns ett litet fönster, för det mesta täckt med spindelväv. Ljuset utifrån landade på en liten box. Jag ropade in i ladan, men fick inget svar. Jag fattade beslutet att leda in Galaxy i boxen. Jag öppnade den lilla dörren som knarrade. Det fanns några redskap. Galaxy släppte jag i en liten hage bakom ladan medans jag grejade runt inne. Fixade starka lampor, tvättade fönstren och soppade bort spindelväv. Fixade i ordning halm i boxen. Gick ut i regnet, plockade mycket gräs och stoppade in det i krubban. När jag var kvar såg det rätt mysigt ut. Lampan lyste i taket, dagsljuset sken in genom fönstret, det fanns gräs i krubban och vatten i hinken. Halm på marken och en gammalt täcke jag hittade på loftet hängde på boxdörren. Galaxy stod i hagen och väntade på mig. Travade fram till mig och stack villigt in huvudet i grimman. Följde snällt med mig in i den mörka ladan. Torkade honom med halm, och borstade med en sliten, gammal borste. Lade på täcket och ställde in honom i boxen. Han tuggade roat på sitt gräs. Efter ett tag av lite mer fixning hade jag hittat en gammal fyrhjulare och kört ner för att hämta hö, kraftfoder, etc hemifrån. Vilket motsvarar skåpet. Jag körde tillbaka. Det fanns hö, olika sorters kraftfoder som lågt löst tillsammans i en tunna. Redskapen var redan där. Halm fanns det gott om på loftet, detsamma med redskap och skotkärra för mockning. Jag hade reservlampor, sadel, träns, etc i skåpet. 

 

Galaxy stod lugnt och tuggade på halmem när jag baxade in allt från fyrhjulingen. Jag passade även på att köra in hjulingen i ett litet garageliknandes plats i ladan. När jag sedan gjort det tog jag några filtar och gick och lade mig i boxens hörn. Lyssnade på honom när han lugnt tuggade på höet. Trots att jag låg under flera lager filtar frös jag. Men det hade jag inte behövt göra. Snart efter att jag somnade lade sig Galaxy bredvid mig, värmde mig. 

 

Jag skriver det härifrån. Trots att jag nu hittar hem härifrån, märker jag hur mycket bättre Galaxy trivs här. Han har fått en kompis, som står i boxen bredvid. Det är ett sto, 4:år som Regina har gett mig i uppgift att ta hand om. De är bra kompisar, och trivs mycket bra tillsammans. Regina vet om att de står där, och tycker det är helt okej!

 

Det var allt för mig idag

Vi hörs!